Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

Utgångspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvådelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehåll och beteende under partiella epileptiska anfall. Dels att ge en systematisk sammanställning av självrapporterade beteenden under partiella anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del på att egenkontroll är ett medvetet beteende och därför lättast att rapportera.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de svenska konsumenternas attityder och medvetande skiljer sig åt när det gäller egna varumärken i jeans, TV-apparater och deodoranter. För att uppnå uppsatsens syfte har vi har använt oss av en kvantitativ studie, vilken baseras på en enkätundersökning som respondenter runt om i Skåne besvarat. Enkäterna behandlade medvetenheten om och attityderna till egna varumärken inom de tre olika produktkategorier, jeans, TV-apparater och deodoranter. Vi har funnit att det finns skillnader mellan konsumenters medvetande om och attityd till egna varumärken inom de olika produktkategorierna. Egna varumärken inom de kategorier som för med sig ett high-involvement-köpbeteende, TV-apparater och till viss del även jeans, hade respondenterna i regel en negativare attityd till jämfört med traditionella varumärken.

Syftet med uppsatsen är att analysera och studera hur man skapar en position för Functional Food produkten i konsumentens medvetande, det vill säga undersöka vilka positioneringsstrategier svenska Functional Food produkten har, och vilka marknadsstrategier företagen har använt för att skapa önskad position i konsumentens medvetande. Genom fallstudier undersöker och analyserar vi hur företagen har lanserat och positionerat sina Functional Food produkter mot intressanta marknadssegment. Syftet med fallstudier är att exemplifiera vilka positioneringsstrategier Unilever och Skånemejerier använt sig av och under vilka förutsättningar de har lyckats nå en position med sina Functional Food produkter på den svenska marknaden. Det empiriska materialet har kompletterats med expertintervjuer. Den teoretiska referensramen utgörs av tre teoriområden, Innovation, Diffusionsprocessen samt Positionering, där vi fokuserar på skärningspunkten mellan dessa.

Denna kandidatuppsats handlar om minnet och dess begränsningar. Den ligger till grund för och beskriver mitt upplägg med min examenskonsert. Föreställningen kommer att innehålla element som kan kopplas till minne, tid och medvetande. Utgångspunkten kommer att vara våra begränsningar att uppleva viss typ av musik i sitt originaluppförande. Jag har valt utgångspunkt i dronemusik som jag anser att jag skapar med mina ljudlandskap.

Eftersom flickors psykiska hälsa varit i fokus en hel del sista tiden blev syftet med denna studie att undersöka bakomliggande orsaker till tonårsflickors självdestruktiva tendenser. Tonårsflickor som skär, bränner eller skadar sig själva fysiskt på något sätt har varit i fokus. På grund av begränsningen av tid och ämnets känsliga karaktär baserades uppsatsen på resultat från tidigare studier och en självbiografi som alla handlade om självskadebeteende. Den teoretiska kopplingen gjordes till Anthony Giddens och Thomas Johansson med intimitet, föräldraskap, ontologisk trygghet och beroende som de centrala begreppen. De preciserade frågeställningarna blev ifall flickors familje- eller skolsituation, eller den förändrade idealbilden av kvinnans kropp påverkar dem att skada sig själva.

Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande.Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande.Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense..

När man inom filosofihistorien diskuterat frågan om djuret, har utgångspunkten ofta varit en negativ kontrast till det mänskliga. Medan människan tillskrivits förmågor som medvetenhet, rationalitet och förmåga till tal och språk, har djuret framställts som något som brister i dessa egenskaper. Dock har det uppkommit nya teorier om djuret som skiljer sig från en sådan metafysisk tradition . Peter Singer lyfter i sin bok, Praktisk Etik, att medvetande och självmedvetandeargument som syftat till att tillskriva människan en särställning gentemot djuret inte längre kan vidmakthållas. Vi har snarare skäl att tro det omvända.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utåt samt hjälpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utåt samt hjälpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en allmänfarlig smitta med anmälningsplikt i Sverige. Nationellt är förekomsten låg, globalt högre. I omvårdnad är kommunikation en grundbult och genom att kommunicera med patienten kan sjuksköterskan förstå omvårdnadsbehoven, lära känna patienten och nå omvårdnadsmålen. Information kan vara ett behov inom omvårdnad vilket kräver kommunikation. Individens upplevelse definieras som medvetande om något och vad något är.

Uppsatsen ställer frågan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill säga som ett sammanhang där betydelser skapades genom många människors samverkan. Syftet är att visa på en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförståndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

I studier av musikupplevelser visar resultaten på att varje enskild individ skapar sina egna känslor och bilder utifrån vad han eller hon har för tidigare erfarenheter. Samtidigt visar resultaten även på att det förefaller som det i den västerländska traditionen finns ett kollektivt musikaliskt medvetande som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik. Uppsatsens forskningsfrågor är baserade på om det finns musik vi reagerar likartat på, oavsett sinnesstämning och kontext? Om så är, vilka musikaliska element genererar de skilda känslostämningar som lyssnaren upplever?Metoden har varit att komponera ett stycke där jag medvetet använt musikaliska element för att förmedla en viss känsla. Detta genom att ha valt ut fem ord att gestalta musikaliskt, som i sin specifika egenskap, ur en personlig upplevelse motsvarar en känsla.

Praktiskt estetiska ämnena anses som viktiga för lärandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svårt för teoretiskt lärande eller är i behov av särskilt stöd. Att lära ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska ämnen, som textilslöjd och hemkunskap, där eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och åstadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats är att belysa hur några lärare och elever upplever läromiljön, lärande och de praktiskt estetiska ämnenas betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen belyser också hur eleverna själva upplever sitt lärande i dessa ämnen. Studien är en kvalitativ fallstudie och ansatsen är explorativ. De ämnen som ingår i studien är textilslöjd, trä - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet består av tre intervjuer med elever på grundskolans högstadium vilka har långvarigt behov av särskilt stöd, fem intervjuer med lärare samt fem observationer i praktiskt estetiska ämnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallärare. Resultaten redovisas utifrån de centrala begreppen, läromiljö, lärande och praktiskt estetiska ämnen, som belyses med hjälp av underteman.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever. Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen. Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena.